|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
TILL MASKINSÄKERHET, ARBETSMILJÖ, M.M.
|
Vinpriset 2008Beräknat efter den skattesats som gäller fr.o.m. 2008-01-01, och den prismodell som tillämpas av Systembolaget fr.o.m. 2006-08-01. När
man köper en 75 cl flaska vin för 50 kronor på Systembolaget utgör
inte ens 10 kronor det som vinproducenten får för det vin som han/hon
producerar. Vart tar resterande pengar vägen? Jo,
de
50 kronorna fördelar sig ungefär så här:
Vissa
kostnader är mer eller mindre fasta, per flaska räknat, oberoende av
producentpriset eller slutpriset. Det gäller Importfrakt, Lagerkostnad,
Transport i Sverige, Miljöavgift och Skatt. Däremot
har Importören ett ”marknadsanpassat” procentpåslag och
Systembolaget både ett fast påslag på 3,50 per produkt och 19 % påslag
på importörens totalpris exkl. moms. Momsen är ju 20 % av
butikspriset. Om
Importören gör större påslag blir Producentpriset lägre, likaså om
t.ex. de faktiska fraktkostnaderna är högre. Relationen mellan
producentpriset och importörens marginal är förstås en affärshemlighet,
men ovanstående uträkning ger dock en rimlig kostnadsfördelning.
Systembolagets och Statens delar av det hela är förstås de riktiga,
eftersom det är en öppet redovisad beräkningsmodell. Den
nuvarande beräkningsmodellen som Systembolaget tillämpar gynnar viner med lågt producentpris (=låg kvalitet)
och stora förpackningsenheter, t.ex. 3-liters Bag-in-Box. Förlorare är
dyrare viner (=högre kvalitet). Var finns Systembolagets
”alkoholpolitiska ansvar”? Med
utgångspunkt från ovanstående kan man skaffa sig en bild av hur
mycket av priset som vinproducenten erhåller, eller t.ex. vad man ska
betala för att få ett vin som i produktionsledet är dubbelt så dyrt
(och dubbelt så bra?). Följande
tabell ger en god bild av relationen mellan producentpris och
Systembolagets pris, samt ungefärliga butikspriser i t.ex. Danmark:
Betalar man 80.- kronor får man alltså 2,5 gånger ”bättre” vin än då man köper ett 50-kronorsvin på Systembolaget. Nu
är det ju inte så enkelt att Producentpriset helt är relaterat till
kvaliteten, utan det är ju många andra faktorer som spelar in, t.ex.
vissa områdens, druvsorters, producenters popularitet kan ju ge ett högre
pris, utan att kvaliteten är speciellt mycket bättre än
”grannens”. Smärtgränsen
för att producera ett ”anständigt” vin ligger vid ca 15 – 20
kronor per ¾ liter, d.v.s. man bör betala en bit över 60
kronor för vinflaskan. Kostnaden för att producera vinet kan också
ligga betydligt högre, beroende på avkastningsgrad på odlingarna,
plockningsmetoder, nya fat etc. Anledningen till att det trots allt säljs
viner som t.o.m. kostar mindre än 50 kronor per 75 cl flaska är t.ex.
att:
Man kan räkna ut att ett boxvin som kostar mindre än SEK 220,- för 3 liter kommer från "överkottslagret". Många
viner får ett ”högt” (men kanske välförtjänt) pris på grund av
t.ex. lyckade marknadsföringsåtgärder, områdets status (t.ex.
Bourgogne, Toscana, vissa områden i Bordeaux, Napa Valley) eller
enskilda odlares status (t.ex. Vega Sicilia, Château d’Yquem, Crú
Classéslotten i Bordeaux etc.) eller enskilda statusmärken (t.ex.
Penfold’s Grange, Mondavi’s-Rothschild’s Opus One, Supertoscanos
och många fler). Andra
får ett ”lågt” pris på grund av t.ex. områdets låga status (Öststaterna,
sydvästra Frankrike, Syditalien etc.) eller att de enskilda vingårdarna
inte har tillräckligt kapital, kunskaper, storlek eller vilja att göra
sig kända. Slutsatsen
är alltså, att det med stor sannolikhet lönar sig kvalitetsmässigt
att kosta på några kronor extra, utöver det man planerat från början,
men man kan inte ta för givet att ett dyrare vin alltid är bättre
eller godare än det som är lite billigare. Man
måste dock inse att man inte kan förvänta sig att de billigaste
vinerna kan ha hög kvalitet, eftersom det aldrig är musten från de bättre
druvorna som vinerna gjorts av. Dessutom är förpackningarna ofta sämre
från bevaringssynpunkt, i värsta fall pappförpackningar! Speciellt när man kommer till viner som kostar 100 kronor eller mer, är det inte alls säkert att vinerna i Sverige är dyrare än i t.ex. Danmark, eftersom de högre svenska skatterna då har mindre påverkan på totalpriset. I stället har inköpskvantiteter och kund/köpare-relationer större betydelse. För att ge ledning till var det kan vara billigast att inhandla bl.a. sitt vin följer här en sammanställning över alkoholskatter och moms i EU-länderna och de tre länder som nu är på ansökarlistan. Dessutom har Norge och Schweiz tagits med. I de flesta länderna används standardmomssatsen för vin, men ibland betraktas vinet som livsmedel, och har då den ev. lägre momssats som gäller för livsmedel. Alkoholskatter
och moms i SEK i EU-länder . Avser de momssatser som gäller i januari 2008, och alkoholskatter i januari 2006, med reservation för kursförändringar och skattesatsändringar som gjorts nyligen.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
